TANKAR
Räknade lite snabbt ihop hur många dagar det är kvar till min Kalifornienflytt och kom fram till att det är exakt 110 dagar. 110 dagar som med all säkerhet kommer gå väldigt snabbt. Tidigare har jag bara velat vrida fram tiden och lämna den här lilla småländska hålan, men nu känner jag istället att tiden måste stoppas. Självklart längtar jag fortfarande otroligt mycket tills jag flyttar till USA, men det kommer också bli otroligt jobbigt att lämna det liv jag har byggt upp här i Sverige. Jag tror ärligt talat inte att jag kommer sakna Sverige, jag är säker på att jag inte kommer sakna Vimmerby, jag kommer jubla den dagen jag kan släppa alla tankar på plugg och det ska bli otroligt skönt att slippa svensk vinter. Men hur ska jag kunna lämna mina fina, underbara och roliga vänner? Under de senaste månaderna har jag funnit nya vänner samt kommit närmre mina redan befintliga vänner och för första gången på länge känner jag att de människorna jag har omkring mig, allihop, är människor som ger energi och får mig att må bra. Dessutom tror jag att jag uppskattar tillvaron här hemma mer nu, när jag vet att mina dagar här är räknade.
Jag är övertygad om att jag kommer träffa massa minst lika underbara människor i USA, men det är tanken på att börja om och starta från noll som skrämmer mig. Kommer jag känna mig lika trygg i ett umgänge? Kommer jag hitta vänner som jag kan ha djupa samtal med? Och framförallt, kommer jag hitta vänner som jag kan ha så otroligt roligt med?
Det kanske är tidigt att börja tänka på det här redan, det är ju trots allt 110 dagar kvar tills jag behöver säga hej då till mina vänner och min familj. Jag har en helg som redan är planerad med roligheter framför mig och jag ska dessutom hinna med att gå på bal och ta studenten samt uppleva en vår och en halv sommar innan jag flyger över Atlanten.
Livet är faktiskt ganska bra just nu, trots allt! Jag önskar bara att jag kunde packa ner dem allhopa i väskan och ta med dem till USA. Hoppet just nu står till att de kommer ha möjlighet att hälsa på mig under mitt år i USA. Annars är jag helt övertygad om att de kommer finnas kvar när jag återvänder till Sverige igen! <3
Älskar dig min finaste, underbaraste och bästa vän!
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag ska försöka att vara flitig med läsandet av din blogg, lägg upp mkt bilder, det är dom som drar ju ;) Grät en skvätt när jag tänkte på att du ska flytta snart!!! puss du vet vem jag är min älskling!
Trackback