Faktiskt så trivs jag här i Oslo. Jag trivs på jobbet och trots att jag ibland får psykbryt på röran som råder här hemma i kollektivet så har vi det trots allt ganska mysigt. Och jag får somna bredvid en av mina absolut bästa vänner varje natt! Jag är glad att jag stannade trots den tuffa starten och jag vill inte åka hem än. Det känns som att något äntligen går bra i mitt liv och att mina planer fungerar.

Men imorse fick jag ändå en släng av hemlängtan. Det är så enkla saker som ett rent kök och en fungerade tvättmaskin som får mig att vilja packa väskan direkt. Vår tvättmaskin centrifugerar inte så tvätten är dyblöt när man tar ut den och hinner därför surna innan den torkar där den hänger upphängd på tvättställ, garderober och gardinstänger. Idag fick jag till och med slänga ett par av mina bästa trosor och tro mig när jag säger att jag inte har många trosor och att det ska mycket till innan jag slänger ett par. Men jag kan ju inte ta på mig ett par trosor som luktar surt? Det är ju dödsdömt och tänk om den sura lukten fastnar där nere permanent?

Jag vet inte riktigt vad jag ville få ut av det här inlägget? Jag vill nog mest berätta att jag faktiskt mår ganska bra och trivs ganska bra här, men att det ändå är helt okej att ha lite hemlängtan!

Nu ska jag iväg till jobbet igen. Igår jobbade jag för första gången helt själv. Mellan 17 och 21 var jag helt själv i butiken och min chef kom och hjälpte mig med stängningsrutinerna. Ikväll ska jag nog göra allt själv, så jag är lite nervös! Jobbar kväll imorgon också, sedan är jag ledig i två dagar och det ska bli fint väder! :)

Puss och kram

Längtar efter <3